Det är alltid bra att ha en buffert om någon oförväntad dyr utgift dyker upp. En buffert gör dig tryggare så att du kan sova gott om natten. Men hur stor buffert bör man ha egentligen? Det ska vi visa dig nu och även titta på vilka oväntade fördelar du får om du har en buffert och hur du kommer igång med ditt buffertsparande.
Hur stor buffert behöver man ha?
Det är flera faktorer som påverkar hur stor buffert man bör ha. Bor du i villa? Är du sambo och barn? Sånt här påverkar hur mycket man bör ha i buffert, det och en del annat. Vi ska dock ge dig en tumregel som de flesta ekonomiska rådgivare och banker brukar använda sig av. Tumregeln brukar utgå från hur många månadslöner efter skatt man bör ha på sparkontot.
Buffert – singel utan barn
- Om du är singel utan barn och bor i hyresrätt bör du ha minst en månadslön i buffert. Skulle du ha en bil bör du försöka ha två månadslöner undanlagda.
- Boende i bostadsrätt eller villa bör satsa på minst två månadslöner, gärna tre (inte minst om du har en bil). När du äger en egen bostad finns det ju saker som kan gå sönder som du måste betala för ur egen ficka.
Buffert – singel med barn
- Singel med barn som bor i hyresrätt bör ha en buffert på 2 – 3 månadslöner. Kanske ännu mer om du har många barn.
- Singel med barn i bostadsrätt eller villa bör ha en buffert på 3 – 4 månadslöner. Ju fler barn du har desto större buffert bör du ha.
Buffert – par utan barn
- Par utan barn som bor i hyresrätt bör ha 2 – 3 månadslöner i buffert. Sikta på tre månader om ni har en bil.
- Par utan barn i bostadsrätt eller villa bör ha 3 – 4 månadslöner i buffert.
Buffert – par med barn
- Par med barn i hyresrätt bör ha 3 – 4 månadslöner i buffert.
- Par med barn i villa eller bostadsrätt bör ha 4 – 6 månadslöner undanlagda. Sikta på 6 månadslöner om ni har flera barn.
Det här kan också påverka buffertens storlek
- Dina nödvändiga utgifter. Du bör ta hänsyn till alla dina nödvändiga utgifter när du sparar till en buffert. Om du har en bil som du inte kan leva utan bör du ta med det i beräkningen. Skulle du ha en båt som du kan tänka dig att sälja om det blir hårda tider behöver du inte ta hänsyn till den, men om du absolut inte vill sälja den bör du ha en större buffert.
- Dina försäkringar. Om du t ex har en drulleförsäkrad TV med värdeminskningsförsäkring påverkas du inte så mycket om den går sönder. Och det blir kanske inte någon större smäll om du har en helförsäkrad bil om den skulle paja, men om du bara en trafikförsäkring bör du ha en större buffert.
Var ska jag placera mina buffertpengar?
En buffert ska alltid vara snabbt tillgänglig om du behöver använda den, vilket innebär att du inte bör låsa pengarna på något fasträntekonto. Och eftersom du bör ha en bestämd summa pengar som du kan ta av bör du inte heller placera pengarna på börsen. Således bör du helt enkel spara pengarna på ett sparkonto med fria uttag. Förvisso är sparräntan på dessa sparkonton inte speciellt hög men det får man tyvärr ta. Det långsiktiga sparandet bör du dock ha på börsen.
Därför är det bra att ha en buffert
Man brukar säga att det är bra att ha en buffert för oförutsedda utgifter, t ex om bilen, mobilen eller värmepannan går sönder. Och det stämmer. Buffertens huvuduppgift är att täcka oförutsedda utgifter så man slipper ta ett lån för att täcka kostnaderna, men en buffert uppfyller fler funktioner än så. Smartekonomi.se ska därför visa dig flera anledningar till varför det är så bra att ha en buffert.
Oförutsedda utgifter
Som sagt, en bufferts huvudsakliga uppgift är att täcka oförutsedda utgifter. Det är ju inte kul om din bil underkänns vid besiktningen och du inte har pengar så du kan få den fixad. Speciellt inte om du måste ha den när du tar dig till jobbet. Eller om du bor i villa och luftkonditioneringen går sönder en riktigt varm sommar.
Om du inte har någon ekonomisk buffert kan du alltså få problem, ett problem som du kanske måste ta ett privatlån för att lösa. Och det gör att problemet blir dyrare så att säga. Det är ju inte gratis att låna pengar, och vem vet, du kanske inte ens får ett lån. Vad ska du göra då?
En bufferts främsta uppgift är alltså att täcka oförutsedda utgifter. Men vad kan dessa utgifter egentligen handla om? Här är några vanliga, oförutsedda utgifter som kan dyka upp:
- Arbetslöshet.
- Långtidssjukskrivning.
- Separation och skilsmässa.
- Problem med bilen.
- Behov av akut renovering, t ex på grund av vattenskador, trasig luftvärmepump eller varmvattenberedare.
Du kan sova gott om natten
Man ska inte förringa den psykologiska effekten av att ha en ekonomisk buffert. Om du lever på gränsen finns det risk att du ligger sömnlös om nätterna och grubblar över din ekonomi. Tänk om värmepannan går sönder eller din mobil pajar, vad händer då? Skulle du ha en rimlig buffert kan du sova gått om natten och slippa gå omkring och oroa dig för din ekonomi. Bufferten ger dig trygghet och får dig helt enkelt att må bättre.
Frihet och fler valmöjligheter
En rejäl buffert, tillsammans med långsiktigt börssparande, ger en frihetskänsla som är få förunnat. Skulle du vilja åka iväg på en resa är det inga problem, det är bara att plocka pengar ur bufferten. Det är betydligt smartare än att låna pengar till resan. Som sagt, allting blir dyrare när man handlar med lånade pengar. Du är alltså friare att göra lite som du vill.
Det finns även de som stannar kvar i mindre bra förhållanden för att de helt enkelt inte har råd att separera. Om de hade haft en rejäl buffert och lite annat sparande hade de inte varit tvungna att göra det. Som sagt, en buffert kan göra dig friare.
Billigare inköp
Du kan även minska dina inköpsutgifter om du har en buffert. Om det är något du länge tänkt köpa som plötsligt sänks rejält i pris kan du slå till på en gång, det kan du kanske inte göra om du inte har en buffert. Då kanske du måste vänta till nästa lön och då kanske erbjudandet är över. Det är i sådana lägen många tar ett lån istället men då får man ju betala ränta och då blir det kanske inte billigt längre.
Så kommer du igång med buffertsparande
- Sätt ett sparmål som du tror att du klarar av, men sätt inte ribban alltför lågt. Kalkylera lite innan du kommer igång med ditt buffertsparande så du vet vad som är rimligt.
- Öppna ett separat sparkonto för ditt buffertsparande, antingen hos den bank du redan har eller hos en annan bank. Fördelen med att buffertspara hos en ny bank är att du inte ser pengarna när du loggar in på din internetbank och det gör att du inte frestas att ta av dem.
- Om du får svårt att spara så mycket du hoppats på kanske du kan sälja saker på nätet och/eller dra ner på dina utgifter. Ta gärna del av våra spartips så kanske du kan få mer pengar över. Eller så försöker du skaffa några extrainkomster.
- När du har tillräckligt mycket pengar på ditt sparkonto bör du inte sätta in mer pengar där. Om du vill fortsätta spara och få pengarna att växa bör du placera dem i aktier och fonder, t ex via ett investeringssparkonto. Det ger en mycket bättre avkastning på lång sikt.
- Om måste plocka ut pengar ur bufferten bör du börja spara igen så den blir lika stor som innan. Alternativt för över pengar från börsen om du ha sparkapital där.
Källor:
Avanza – Vad är ett buffertsparande och hur mycket pengar behöver jag?
Nordea – Skaffa en buffert, hur stor bör den vara?
Publicerad 2021-03-20
