Vad är egentligen effektiv ränta? Är årsränta samma sak som nominell ränta? Innebär fast ränta att den är lika för alla eller att den inte förändras? Och vad är egentligen styrränta, realränta, statslåneräntan och referensränta? Allt det här kommer du att få svar på nu, för här kommer vi visa dig hur olika sorters räntor fungerar och hur de påverkar dig, vare sig du ska låna pengar eller spara pengar.
Årsränta och nominell ränta
Årsränta och nominell ränta är samma sak. Termen nominell ränta används oftast i ekonomikretsar medan årsränta används i vardagstal. Många banker använder sig också av termen årsränta när det vänder sig till sina kunder för enkelhetens skull.
Årsräntan är ren ränta, inga avgifter är inkluderade i denna procentsats. Skulle du ha ett amorteringsfritt bolån på 1 000 000 kr med 2% i ränta innebär det att du din ränteutgift blir 2% av denna summa, alltså 20 000 kr. Riktigt så blir det inte om du amorterar månadsvis eftersom lånet då hela tiden sjunker och du betalar naturligtvis bara ränta för den del av lånet du har kvar att betala. Vi ska ge dig ett exempel.
Om du tar ett privatlån på 120 000 kr med en årsränta på 6% och ska betala tillbaka på det månadsvis under 5 år blir din ränteutgift 600 kr första månaden. Eftersom 6% är den årliga räntan blir ju månadsräntan 0,5% och 0,5% av 120 000 kr är 600 kr. Månad två betalar du 0,5% i ränta på 118 000 kr eftersom du amorterat 2000 kr månaden innan och det blir 590 kr. Din ränteutgift kommer med denna amortering sjunka med 10 kr varje månad så en årsränta på 6% ger en total ränteutgift på 6 539 kr under det första året, inte 7200 kr som det hade blivit om lånet inte sjönk.
Effektiv ränta
Den effektiva räntan är årsräntan plus alla avgifter som ett lån har, t ex uppläggningsavgift och aviavgift. Om ett lån inte skulle ha någon ränta alls utan bara har avgifter har lånet i alla fall en effektiv ränta eftersom avgifterna bakas in i denna ränta.
Om ett lån på 100 000 kr med en löptid på 5 år, en rak amortering och en årsränta på 5% har en uppläggningsavgift på 300 kr och aviavgift på 25 kr/mån blir den effektiva räntan 5,85%.
Individuell ränta
De allra flesta privatlån (förutom snabblån) har en individuell ränta. Det innebär att man kan få en annan ränta än t ex grannen fast att man ansöker om ett lån hos samma bank. Det är därför privatlån har en från-ränta och en maxränta. Från-räntan är den lägsta ränta någon kan få hos en viss bank medan maxräntan är den högsta.
Den individuella räntan påverkas av din betalningsförmåga och din kredithistorik, dvs din kreditvärdighet. Ju högre risk banken tar när de lånat ut pengar, desto högre blir räntan.
Rörlig och fast ränta
Om ett lån har en rörlig ränta innebär det att den kan förändras under löptiden. Oftast beror förändringarna på att Riksbanken ändrar sin styrränta vilket påverkar det allmänna ränteläget i Sverige. De flesta banklån och vanliga privatlån har en rörlig ränta.
Ett lån som har en likadan ränta under hela löptiden har en fast ränta. Det är mest sms-lån och snabblån som har en fast ränta och ofta är den lika för alla. Det händer även att privatlån har en fast ränta men det innebär inte att den är lika för alla. Då får du en individuell ränta som gäller för just dig men den förändras inte.
Styrränta och reporänta
Reporänta är Riksbankens styrränta som påverkar räntorna i stort. Om reporäntan höjs blir det oftast dyrare att låna pengar eftersom räntan för lån och krediter då också höjs. Sparräntorna blir också högre vilket gör det mer lönsamt att spara pengar. När reporäntan sänks blir utlåningsräntorna (låneräntorna) och inlåningsräntorna (sparräntorna) också lägre. Det gör det billigare att låna pengar och mindre lönsamt att spara pengar.
Riksbankens styrränta är det viktigaste verktyget inom svensk Penningpolitik. Det används bland annat för att stimulera eller strypa inflationen.
Realränta
Realräntan är den ränta du får om man räknar bort inflationen från årsräntan. Om du t ex har ett har ett sparkonto med en ränta på 1% och inflationen är 1,5% innebär det att realräntan är -0,5%. Det innebär att du dina pengar tappat mer i värde än vad du har fått i ränta. Hade inflationen varit 1% hade du gått plus minus 0.
Övriga räntor
- Utlåningsränta är samma sak om årsränta.
- Sparränta är samma sak som inlåningsränta. Sparränta är den ränta du får när du sparar pengar på ett sparkonto.
- Referensränta. Referensräntan motsvarar Riksbankens reporänta men avrundas alltid till närmsta halva procentenhet. Om Reporäntan är -0,25% blir referensräntan 0% eftersom det är den närmast halva procentenheten. Denna ränta används som referens t ex när man räknar ut dröjsmålsräntor och fastställs 1 januari och 1 juli varje år.
- Dröjsmålsränta är den ränta du får betala om du t ex inte betalar tillbaka på ditt lån i tid eller glömmer att betala någon annan räkning.
- Statslåneränta fastställs av Riksgälden och används som grund för beräkning av t ex skattesatsen på investeringssparkonton, kapitalförsäkringar och pensionsförsäkringar. Statslåneräntan bestäms utifrån statens genomsnittsränta för långsiktiga lån (statsobligationer med en löptid om minst 5 år). Statslåneräntan sätts varje torsdag och gäller från fredag till torsdag.
Publicerad 2020-11-23
