Om du sparar pengar vill du såklart att pengarna ska växa så mycket som möjligt. Den som stoppar pengarna i madrassen eller placerar dem på ett sparkonto hos sin bank får inte pengarna att växa, snarare tvärtom. Om du inte får någon avkastning på dina sparpengar kommer de att minska i värde på grund av inflationen. Ja, tio tusen kronor idag är ju inte alls värt lika mycket om tio år. Inflationen var förvisso rekordlåg i slutet av förra året, i november 2020 var den bara 0,2%, men om du inte får någon avkastning alls sjunker dina sparpengar ändå i värde.
Så hur får du pengarna att växa så mycket som möjligt? Svaret är enkelt: du bör spara pengar i aktiefonder och (eventuellt) enskilda aktier. Sparkonton har för närvarande en mycket låg ränta, eller så är den helt obefintlig, så det gör ingen glad. Och räntepapper är inte heller något vidare eftersom den låga styrräntan har gjort att de inte heller ger någon vettig avkastning.
Du måste emellertid ha en vettig strategi när du ska spara pengar. Det är dumt att placera alla sparpengar i fonder på en gång eftersom det alltid är bra att ha en buffert att ta av. Vi ska nu steg för steg visa dig hur du bör gå till väga så du får pengarna att växa på ett smart sätt.
1. Sätt upp ett sparmål
För att kunna få pengarna att växa måste du såklart ha pengar. Såvida du inte har fått ett arv, vunnit på lotto eller liknande måste du alltså börja spara pengar. Det bästa är att sätta upp ett sparmål. Många som tar sparande på allvar väljer att sätta undan 5 – 10 % av sin nettolön. Exakt hur mycket du bör spara påverkas av hur mycket du tjänar, hur stora utgifter du har och hur mycket av din spenderande du är villig att uppoffra.
Så snabbt tjänar du din första miljon
För att du ska få lite inspiration ska vi på Smartekonomi.se visa dig hur lång tid det kan ta att spara ihop en miljon, beroende på hur mycket du sparar varje månad. Vi utgår från att du placerar dessa pengar i en aktiefond med en årlig avkastning på 7%. Det är ett ganska rimligt antagande eftersom snittavkastningen på börsen varit 8% sedan år 2000, men självklart beror det också på vilka fonder och aktier du har i din portfölj.
- Det tar 27,5 år att spara ihop 1 miljon om du sparar 1000 kr/mån.
- 20 år om du sparar 2000 kr/mån.
- 15,5 år om du sparar 3000 kr/mån.
- 13 år om du sparar 4000 kr/mån.
- 11 år om du sparar 5000 kr/mån.
Och den andra miljonen
Det går mycket snabbare att spara ihop sin andra och tredje miljon än den första. Ju mer pengar du har i din portfölj desto större blir såklart avkastningen. Du får ju till exempel ”bara” 8 000 kr i avkastning på 100 000 kr under ett år medan du får 80 000 kr i avkastning på 1 miljon.
- Om du sparar 1000 kr i månaden tar det bara 9 år till att tjäna sin andra miljon.
- Vid ett sparande på 2000 kr/mån tar det ca 7,5 år till den andra miljonen.
- 3000 kr/mån tar ca 7 år.
- 4000 kr/mån tar ca 6,5 år.
- 5000 kr/mån tar ca 6,5 år.
Som du ser blir skillnaden inte så enormt stor om du sparar 1000 kr/mån eller 3000 kr/mån, och framförallt inte mellan 4000 kr/mån och 5000 kr/mån. Orsaken till det är att det framförallt är de pengar du redan sparat ihop som får dina pengar att växa snabbt.
Så om du skulle vilja börja spara lite mindre efter den första miljonen är det inte hela världen för ditt sparande, i alla fall inte på halvkort sikt. Däremot gör det att du lyckas spara ihop din tredje miljon mycket snabbare.
2. Öppna sparkonto och bygg en buffert
Om du ska börja spara men inte har några sparpengar alls bör du öppna ett sparkonto som du lägger undan dina första sparpengar på. Det är alltid bra att ha en viss summa pengar undanlagda som man kan ta av om det skulle behövas, alltså en buffert. En tumregel brukar vara man bör ha motsvarande två månadslöner som buffert som kan användas till oförutsedda utgifter. Om du sparar 10% av din nettolön tar det 20 månader tills du fått ihop en vettig buffert, sedan är det dags att börja placera dina pengar i aktier!
Undre senare tid har sparräntorna gått upp efter att riksbanken höjt styrräntan gång på gång. Det är såklart bra, men kanske inte lika bra som det låter. Så länge inflationen är skyhög äts dina sparräntan snabbt upp. Å andra sidan är det bättre att få en viss sparränta än att gömma pengarna under madrassen.
3. Öppna ISK eller VP-konto
När du har en buffert är det dags att få dina pengar att växa från och med nu, och det gör du med hjälp av ett investeringssparkonto (ISK), värdepapperskonto (VP-konto) eller KF-konto. Så fort du har öppnat ett konto kan du börja placera pengar i fonder och aktier. Först sätter du in pengar på kontot och sedan placerar du pengarna helt enkelt.
ISK populärast
De flesta småsparare väljer ISK eftersom det har en låg schablonskatt istället för vinstskatt. Om du har ett VP-konto eller fondkonto måste du skatta 30% i skatt på dina vinster och det är rätt kännbart. Schablonskatten på ett ISK är bara 0,375% av tillgångarna du haft på kontot under året. Det är väldigt lite. Läs gärna mer om ISK-räntan och hur du placerar pengar via ett investeringssparkonto i vår artikel om ISK.
VP-konto istället?
Den största fördelen med att ha ett värdepapperskonto, eller fondkonto, är att du kan dra av dina förluster från dina vinster innan du skattar på vinsten. Det är mest bra för de som chansar mycket och köper enskilda aktier i osäkra bolag där både vinsterna och förlusterna kan bli stora. Det är även förmånligt om din vinst i år (2021) blir lägre än 1,25%. Om så är fallet blir schablonskatten på ett ISK ganska hög i förhållande till vinsten. Annars är ISK ofta det bästa valet.
Eller KF-konto?
Du kan även öppna ett KF-konto (kapitalförsäkring) som liknar ISK. De största skillnaderna mellan dessa konton är att om du har ett KF-konto har du inte rösträtt i bolagstämmorna (som du har med ett ISK) och du kan välja en förmånstagare om du skulle avlida. Pengarna på ett ISK tillfaller alltid dödsboet.
Historisk avkastning och utveckling på Stockholmbörsen
Innan vi tittar närmare placeringar i fonder och aktier ska vi visa dig hur avkastningen och utvecklingen på börsen har sett ut under de 30 senaste åren. Då ser du hur vettigt är att placera pengar på börsen om du vill få dina pengar att växa till sig ordentligt.
Stockholmsbörsen (OMX30) har gett en genomsnittlig avkastning på 12,49% från 1990 till 2019 och 10,51% från 2009 till 2019. Det är inte illa. Men självklar behöver det inte betyda att avkastningen kommer att hamna där i framtiden, det kan ingen veta. Och det är inte heller så att alla småsparares avkastning hamnade på där under dessa år, det beror på vilka fonder och aktier de placerat sina pengar i. Det är dock säkert att de flesta får en fin avkastning när de placerar pengar i fonder och aktier.
Avkastning för Stockholmsbörsen OMX30 1990 – 2019
I nedslående tabell visar vi dig hur den historiska avkastningen sett ut på Stockholmsbörsen 1990 – 2019 enligt OMX30. Detta index visar den genomsnittliga avkastningen för de 30 mest omsatt bolagen på Stockholmsbörsen. Stängningskursen är kursen när börsen stängde för året och avkastningen den årliga avkastningen.
| År | Stängningskurs | Avkastning |
| 2019 | 1771,85 | 25,78% |
| 2018 | 1408,74 | -10,67% |
| 2017 | 1576,93 | 3,93% |
| 2016 | 1517,2 | 4,86% |
| 2015 | 1446,82 | -1,21% |
| 2014 | 1464,55 | 9,87% |
| 2013 | 1332,95 | 20,66% |
| 2012 | 1104,73 | 11,83% |
| 2011 | 987,85 | -14,51% |
| 2010 | 1155,57 | 21,42% |
| 2009 | 951,72 | 43,69% |
| 2008 | 662,33 | -38,75% |
| 2007 | 1081,44 | -5,74% |
| 2006 | 1147,27 | 19,51% |
| 2005 | 960,01 | 29,40% |
| 2004 | 741,88 | 16,59% |
| 2003 | 636,29 | 29,01% |
| 2002 | 493,2 | -41,74% |
| 2001 | 846,49 | -19,85% |
| 2000 | 1056,11 | -11,92% |
| 1999 | 1198,97 | 70,96% |
| 1998 | 701,31 | 16,94% |
| 1997 | 599,71 | 27,79% |
| 1996 | 469,29 | 38,86% |
| 1995 | 337,96 | 18,83% |
| 1994 | 284,4 | 3,43% |
| 1993 | 274,98 | 53,08% |
| 1992 | 179,63 | 7,64% |
| 1991 | 166,88 | 11,01% |
| 1990 | 150,33 | -27,27% |
Källa: Nasdaq Nordic – OMX30 Stockholm
Stockholmsbörsens utveckling enlig AFGX 1990 – 2020
Nu ska vi även visa dig hur Stockholmsbörsen utvecklats 1990 – 2020 enligt affärsvärldens generalindex, även kallad AFGX eller OMXAFGX. Detta index omfattar betydligt fler bolag än OMX30-indexet och ger en bättre bild över hela Stockholmsbörsens utveckling.
I den första kolumnen ser man de olika årens stängningsdatum, den andra vad kursen vad vid stängningsdatumet och i den tredje årets kursförändring.
| Stängning | Kurs | Förändring |
| 2019-12-30 | 657,89 | 29,98% |
| 2018-12-28 | 506,14 | -8,08% |
| 2017-12-29 | 550,61 | 6,19% |
| 2016-12-30 | 518,52 | 5,72% |
| 2015-12-30 | 490,46 | 6,77% |
| 2014-12-30 | 459,36 | 12,02% |
| 2013-12-30 | 410,07 | 23,37% |
| 2012-12-28 | 332,39 | 11,89% |
| 2011-12-30 | 297,06 | -16,47% |
| 2010-12-30 | 355,65 | 23,15% |
| 2009-12-30 | 288,8 | 46,41% |
| 2008-12-30 | 197,25 | -42,05% |
| 2007-12-28 | 340,41 | -6,82% |
| 2006-12-29 | 365,32 | 24,50% |
| 2005-12-30 | 293,43 | 32,64% |
| 2004-12-30 | 221,23 | 17,45% |
| 2003-12-30 | 188,36 | 29,74% |
| 2002-12-30 | 145,19 | -37,27% |
| 2001-12-28 | 231,43 | -16,67% |
| 2000-12-29 | 277,72 | -12,20% |
| 1999-12-30 | 316,32 | 65,92% |
| 1998-12-30 | 190,65 | 10,57% |
| 1997-12-30 | 172,41 | 24,95% |
| 1996-12-30 | 137,99 | 37,99% |
| 1995-12-29 | 100 | 18,01% |
| 1994-12-30 | 84,74 | 4,85% |
| 1993-12-30 | 80,82 | 53,72% |
| 1992-12-30 | 52,58 | -0,55% |
| 1991-12-30 | 52,86 | 5,47% |
| 1990-12-28 | 50,12 | -31,06% |
Källa: Nasdaq Nordic – Historiska kurser affärsvärldens generalindex
4. Börja spara i fonder
Som du ser ovan lönar dig sig på lång sikt att placera pengar aktiefonder eller direkt i aktier. När du börjar placera pengar i aktier rekommenderar vi starkt att du börjar att skaffa några fonder innan du börjar köpa enskilda aktier. Du behöver nämligen ha lite mer koll när du köper aktier, koll på kurser och på bolagen bakom aktierna.
Välj aktiefonder
En fond består av ett flertal värdepapper, t ex aktier. Vissa fonder består bara av aktier medan andra kan består av räntepapper. Det finns även blandfonder som innehåller både och, samt indexfonder, hedgefonder och fond-i-fonder. Idag när räntebärande papper knappt ger någon avkastning är det dock bäst att placera sina pengar i fonder som endast består av aktier, alltså aktiefonder.
En fond sköts av ett fondbolag, som även kallas för fondförvaltare. När du köper en aktiefond är det fondförvaltaren som bestämmer vilka aktier den ska innehålla. Du äger indirekt innehållet men bestämmer inte vilka värdepapper som ska finnas i fonden, det gör förvaltaren. Ofta innehåller fonden många olika aktier så att risken sprids, men en del fonder är tryggare än andra. Å andra sidan kan lite mer riskfyllda aktiefonder ge en högre avkastning om det går bra.
Populära fonder hos många småsparare är Avanzas Globalfond, Länsförsäkringar Global Indexnära och Swedbank Robur Access Global. Du kan även placera pengar i fonder som placerar pengar i investmentbolag som i sin tur köper aktier i andra bolag. Exempel på sådana fonder är Avanza Splitan Aktiefond Investmentbolag. Denna fond har ökat med 116,49% under fem år.
Fördelar och nackdelar med fonder
Fördelarna med ett placera pengar i en aktiefond är:
- Fondbolaget sköter fonden så du behöver inte vara speciellt insatt i aktieplaceringar. De kan göra sig av med aktier de inte tror på längre och köpa andra aktier som de tror på.
- Du kan enkelt välja en lämplig fond som passar din personlighet. Om du inte gillar att ta så stora risker placerar du pengarna i en lågriskfond, men om du är en gambler kan du placera dina pengar i en högriskfond. Och dessutom finns det många fonder som placerar sig emellan dess ytterligheter.
Det finns naturligtvis även några nackdelar med att placera pengar i en fond istället för att köpa enskilda aktier.
- Du kan inte alls styra vilka aktier som köps och säljs i fonden. Det gör fondförvaltaren.
- Fondförvaltaren kanske köper aktier i ett bolag du, kanske av etiska skäl, inte vill placera pengar i. Det finns dock etiska fonder där risken för att sådant händer är mycket liten.
- Om du är mycket intresserad av en aktie som fondförvaltaren inte vill investera i kan den inte läggas till din fond. Det är därför det kan vara vettigt att även köpa enskilda aktier på egen hand.
5. Köp enskilda aktier
Om du börjat bli lite mer insatt i börsen och har lite koll på aktie- och bolagsvärlden kan det även vara bra att placera pengar i enskilda aktier. Du behöver för den skull inte skippa fonderna, det går alldeles utmärkt att placera pengar i både och. Det är många småsparare som gör det.
Börja gärna med investmentbolag
Många, framförallt nybörjare, väljer att köpa aktier i stora investmentbolag som i sin tur investerar sina pengar i aktier. Det är normalt ganska tryggt eftersom investmentbolagen är noga med var de investerar sina pengar och är mycket kunniga inom området. Skulle de göra dåliga placeringar påverkar det ju deras verksamhet negativt, inte bara dina aktier.
Aktier i investmentbolag brukar ha en mycket bra utveckling på börsen. Tips på populära aktier i investmentbolag är Investor B, Kinnevik B och industrivärlden. De brukar ge en mycket bra avkastning.
Du kan naturligtvis köpa aktier i andra bolag än investmentbolag men då krävs det lite kunskap och du behöver har koll på hur bolagens finansiella situation ser ut, och mycket annat. Ett nybörjartips är att du kollar på vilka aktier olika fonder har och tar reda på hur kurserna för dessa aktier har utvecklats. Sedan kan du plocka russinen ur kakan och enbart köpa de aktier du är intresserad av.
Så tjänar du pengar på aktier
När du har placerat pengar i fonder och aktier kan du i praktiken tjäna pengar på det på olika sätt:
- Du säljer dina aktier när de gått på plus. Om du t ex köpt en aktie för 20 kr och den numera är värd 30 kr gör du en vinst på 10 kr per aktie.
- Bolaget bakom aktien gör en vinstutdelning, vilket normalt sker en gång om året. Alla vinster som delas ut till ägarna i ett bolag får du också ta del av eftersom du är en av ägarna.
Lite om aktier med direktavkastning
Det finns bolag som ofta delar ut en ganska stor del av sin vinst varje år, vilket ger en viss direktavkastning till aktieägarna. Direktavkastningen visar hur hög utdelningen är i förhållande till aktiekursen. Om utdelningen är 4 kronor för en aktie som har en kurs på 100 kr är direktavkastningen 4%. Den genomsnittliga direktavkastningen på Stockholmsbörsen under de senaste fem åren är 3%.
Många som placerar pengar i aktier väljer ofta att köpa aktier i bolag som ger en hög direktavkastning varje år. Det är emellertid inte så dumt att även placera pengar i aktier med en låg (eller ingen) direktavkastning. Det finns många bolag som inte ger någon hög utdelning för att de investerar pengar i företaget istället, vilket på lång sikt kan ge en starkare aktiekurs.
Du ska alltså inte stirra dig helt blind på hur hög direktavkastning en aktie ger. Ofta är det vettigt att investera i både aktier som ger en hyfsad direktavkastning och aktier som inte gör det. Det kan göra att dina pengar växer till sig ganska tryggt och stabilt.
Publicerad 2021-01-04
